0

Kommentatorsfältens försvinnande...

Så har då även min lokaltidning den liberala tidningen VLT också stängt sitt kommentatorsfält. (Se motivering här). Inte en dag för tidigt om du frågar mig. Anonyma kommentatorsfält är nog en av de värsta uppfinningarna som gjorts. Och då är jag ändå en extrem förespråkare av det fria ordet.

Men alla människor som av någon anledning råkat på en kommentatorsfunktion på exempelvis media vet vad jag pratar om. Denna avgrundshets, rasism och misogyni som frodas på dessa fält är skrämmande. Det hetsas, det uppviglas, det ljugs och det påstås. Helt utom kontroll.

Jag vet inte hur många gånger jag läst en bra artikel för att sen sätta kaffet i vrångstrupen när man snubblat över några av de, ofta ganska hemska och råa, kommentarer som fått finnas.

Läste en rapport för några år sedan som visade på hur extremt få människor som faktiskt kommenterar artiklar. Oftast är det några få personer. Som skriver igen, igen och igen. Såklart under olika namn men oftast med samma "argument".

Jag ställer mig upp och gratulerar VLT till ett klokt beslut. Fri och öppen debatt ska värnas, men hat-träsk som omodererade kommentatorsfält måste bort. Allt för många gömmer sig bakom sina anonyma hat-konton och kidnappar yttrandefriheten. Jag tycker som så; bara för att du har rätt att tycka vad du vill, betyder det inte att du har rätt att skriva det överallt.


0

Kommentar till regeringens vårprop

Idag presenterade regeringen några nyheter ur den kommande vårändringspropositionen.

Att det äntligen kommer en satsning på bemanningen inom äldreomsorgen (1 miljard kronor nationellt) ser jag i egenskap av ordförande för den kommunala utföraren av äldreomsorg i Västerås som en extremt välkommen nyhet.

Personalen är det viktigaste vi har för att kunna leverera en trygg, värdig och kompetent omsorg. Att känna att man har tid för sitt uppdrag och inte desperat behöver springa mellan för hinna och inte hinna leverera det där lilla extra som är så viktigt i mötet mellan människor är vansinnigt viktigt och en stor kvalitetshöjning. 

Satsningen innebär också ytterligare en förstärkning i arbete med att förbättra villkoren och jämställdheten inom arbetet i denna kvinnodominerade bransch. Lägg till den lokala satsningen på önskad tjänstgöringsgrad och rätten till heltid så har vi kommit en bit på vägen.

Bra!

Det finns fortfarande andra utmaningar som är lika viktiga. Se över kvalitetssystem och ersättningsmodeller. Hur ska vi klara de höga ambitionerna med mindre eller samma resurser utan att kvalitén urholkas och vilka krav kan och ska vi egentligen ställa på den kommunala respektive alternativa utföraren.....MEN....idag gläds jag åt den nationella satsningen, och hoppas att detta bara var det första steget....

0

Premiäranförande i fullmäktige 27/11-14

Det är så mycket som händer så man glömmer av att uppdatera bloggen.

För en tid sedan (närmare bestämt den 27 november) höll jag ett första anförande i fullmäktige om rätt till heltid. Tänker ju självklart att jag måste lägga upp det här.



Talade ordet som gäller osv osv.

"Ordförande, fullmäktige och Västeråsare!
Gång efter gång kan man läsa i media att vård och omsorgsarbetn är en framtidsbransch. Mångt och mycket beroende av att vi blir fler och fler äldre. Siffror från SKL, Sveriges kommuner och landsting, visar att inom en snar tid kommer man behöva rekrytera över 420 000 personer i hela riket för ökade behov i välfärden.

De fina framtidsutsikterna till trots, och trots betoningen av vikten av arbetet, så lämnar den historiska hanteringen av denna framtidsbransch mycket att önska och på sikt underminerar detta möjligheten att kunna möta behovet av personal. Främst handlar det om arbetsvillkoren för dessa människor. Det är en ansenlig mängd personer, främst kvinnor, som tvingas jobba ofrivillig deltid. Individer vi finner ute på våra äldreboenden och i hemtjänsten. Individer som tar hand om det käraste vi har; våra mammor och pappor, våra barn och släktingar.

Alla har rätt till schyssta arbetsvillkor och att kunna leva på sin lön. Därför ser jag satsningen på önskad tjänstgöringsgrad som extra viktig och prioriterad. Det här är en insats vi måste klara av och kunna växla upp. Inte bara för att kunna leva upp till vår ambition att vara en attraktiv arbetsgivare och förmågan att kunna rekrytera personal till våra verksamheter, utan också ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Det är ju inte av en slump att det är främst på vård och omsorgssidan arbetsvillkoren traditionellt sett är dåliga. Inom den förvaltning jag själv har förmånen och privilegiet att presidera över, Pro Aros, utgör kvinnor 85,6% av det totala antalet anställda. Liknande utveckling ser vi överallt. Där kvinnor är överrepresenterade är arbetsvillkoren sämre, och då främst inom vård och omsorg.

Nu behöver vi vända den utvecklingen. Och därför behövs önskad tjänstgöringsgrad. Och jag är glad över det fokus man satt att det inte ska ske genom att antalet delade turer ökar. Delade turer är en förlegad rest som snarare innebär en försämring än förbättring när det gäller att få en dräglig arbetsmiljö och saboterar möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare. 
Tack."

0

Valrörelseepilog och vägen framåt…


Så både kom och gick valrörelsen. Sakteligen börjar vardagen återigen göra sig påmind, och även om det ligger några skälvande valrörelseretoriska utspel kvar och skvalpar från både höger och vänster så börjar både samtalsklimatet och arbetet återgå till någon form av politiskt normaltillstånd.

 
Västerås har en ny majoritet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna bildade tillsammans det nya styret. Det är en ny konstellation som inte samarbetat med varandra förut. Men allting har hittills gått bra. Man enades om ett 130-punktsprogram som nu ligger som utgångspunkt för det politiska arbetet i Västerås. 

Själv är man ganska nöjd med tanke på hur stor del av programmet som är direkt taget ur S valmanifest. Vi gick ut och sökte mandat för vårt program och kan nu sjösätta en så stor del av det. Bra där.

Kommunalpolitik är för övrigt väldigt pragmatisk i sin natur. För att raljera lite så handlar det väldigt mycket om att drifta förskolor och bygga vägar. Och det brukar överlag finnas en ganska liten ideologisk motsättning i de praktiska frågorna. 

Just nu är man i slutet på en väldigt intensiv arbetsperiod. Direkt efter valnatten påbörjades sonderingar, som övergick i förhandlingar, som övergick i programarbete som övergick till budgetarbete. Och det är där vi är nu. Några timmar ifrån att presentera majoritetens förslag till budget. Lägg då till en ny majoritet där vissa rutiner är helt nya eller inte hunnit sätta sig så kan man utläsa att det varit en helt överhektisk höst som varit väldigt påfrestande. Jag kan säga att jag ser med tillförsikt fram emot en period av ”vardagslunk” för att både mentalt och fysiskt hinna ifatt och samla ihop sig igen.

För egen del så innebar valet också en i viss mån ny roll för mig. Den som förtroendevald. Jag valdes in som ersättare till Västerås kommunfullmäktige och fick den stora äran att bli ordförande för proAros, Västerås kommunala vård- och omsorgsutförare. Det är ett uppdrag med många utmaningar; där huvudfokuset ligger på att säkerställa att kvaliteten av vård och omsorg är av yttersta klass. Men också att kunna säkerställa detta med en budget i balans. Får nog skäl att återkomma runt detta ämne.

Nu när valrörelsen är slut så har jag någon form av förhoppning att kunna öka bloggandet igen. Ta det inte som ett löfte dock ;)

6

Västmanland brinner. Kliv upp från sandlådan!

"Den största branden i modern tid". Kvällstidningarnas rubriker är sensationella. Och det som händer är sensationellt.

Västmanland, mitt Västmanland, står i brand. De skogar jag vandrat i så många gånger. De orter man regelbundet är i, besöker och åker igenom är hotade av eld och evakuering. I Västerås, några mil bortom eldinfernot ligger det en påtaglig branddoft. Stundvis bäddas stan in i en tät rökdimma. Som en kuslig påminnelse om vad som pågår. Surret från helikoptrar och flygplan som arbetar nästintill dygnet runt är ständigt där. Det är som västmanlänning omöjligt att inte vara berörd.

Människoliv har krävts. Enorma värden, av både ekonomisk och emotionell art har gått upp i rök. Folk har flytt, fått kommit tillbaka och flytt igen. Det är nog svårt att riktigt förstå den tragedi många av dom i det direkt drabbade områdena har drabbats av.

Den allmänna känslan här är dock att vi stolta står upp för varandra. Västmanlänningar (och folk från hela landet) har engagerat sig frivilligt en masse. Förnödenheter, evakueringsplatser, fysiska insatser, näringslivet, jordbruket, kommuner, landsting. Alla gör det man kan med det man har. Det gör mig stolt. Och glad. Och ger en stark framtidstro.

Det kommer komma en tid att dissekera hur och varför det hela började. Vems är felet? Vad kunde man gjort bättre? En del av dessa diskussioner pågår redan. Har vi tillräcklig helikopterberedskap? Varför har inte försvaret en bättre kapacitet att gå in med aktiva resurser? Det är inte så konstigt att ens första ryggmärgsreflex blir "hur kan detta hända?!"

Foto: DN

Och visst, det går att diskutera resurser och en långtgående havererad krisberedskap i Sverige (vi pratar de senaste 20 åren), även om fokus på att få själva elden under kontroll självklart är mer prioriterat och intressant. Men människor agerar inte alltid helt rationellt under kris (undertecknad inkluderad).

Men något som får mig att för en stund tappa glädjen över människors solidaritet är när partister, från hela skalan använder denna katastrof för att kasta pajer på varandra fram och tillbaka.

"Vem får besöka och varför?" "Varför besöker inte XX?" "Varför besöker YY?" "Det är ZZ fel!" "Nu ser ni! Vi behöver flygplatser!" "Flygplatser släcker inte bränder!" "DD gör fel!" "OO hade kunnat gjort allting annorlunda!"

Sluta nu. Detta är verkligen inget tillfälle som är ett "ah! möjlighet att plocka politiska poäng"-tillfällen.

Det är dyrköpta poäng kan jag meddela. Skulle man ta de senaste dygnets twitterflöde och skriva ut det och åka till brandområdet och visa upp för de frivilliga, hjältarna i släckinsatsen och de drabbade boende och företagarna skulle man förmodligen åka på en snyting.

Uttalanden, politiska poäng på presskonferenser och talepunkter räddar varken liv eller släcker bränder.

Låt oss få branden åtminstone under kontroll och människor tillbaka till sina hem innan pajkastningen börjar.

Kontrasterna är ganska stora. Träffade den centerpartistiska gruppledaren på  morgonen. Vi satt en stund och pratade om det inträffade. Det vi diskuterade var oron, för vänner, bekanta, för skogen. Vikten av räddningsinsatsen och om sammanhållningen.

Det fanns inte på kartan att börja kasta politiska floskler på varandra, och då ska jag i all ärlighet villigt erkänna att vanligtvis inte drar mig för att debattera eller kritisera alliansföreträdare i allmänhet och centerpartister i synnerhet.

Vi dryftade också ämnet om besök. Bägge var rörande överens om att besöken var bra. Att Löfven besökte det socialdemokratiska kommunalrådet Åsa Eriksson och stöttade henne i det som jag bara kan anta är den största kris hon varit tvungen att hantera som kommunalråd. Att Eskil Erlandsson (C) och Karin Enström (M) på plats orienterade sig om läget. Till och med att kungen var där och visade sympati med de drabbade. Och då är jag inte ens rojalist.

Kontrasten till den politiska debatten var ganska slående när man några minuter senare går in på twitter och läser hur alla sidor sitter och pekar finger åt varandra om vem som är mest opportunistisk.

Till alla er vill jag bara säga: Kliv upp från sandlådan!
Debattera gärna krisberedskap och hur man i framtiden kan undvika såna här katastrofer. Diskutera insatsen. Bidra med det ni kan bidra till för släckinsatsen. Uppmärksamma de hjältar till män och kvinnor som sliter dygnet runt i de västmanländska skogarna för att bekämpa elden.  Men sluta försöka plocka billiga poänger i sandlådan.

Det återstår också att se hur stor debattviljan är när väl själva elden är under kontroll. Kommer "vems-fel-debatten" vara lika aktiv då?

0

Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket....

Ja, så sa den socialdemokratiska politikern Gustav Möller på 1920 talet. Och så är det naturligtvis. Vi måste alltid se till att man får ut så mycket resultat som möjligt för våra skattemedel oavsett om det är på kommunal-, landstings- eller statlig nivå.

Därför är det viktigt att man göra saker smart och så effektivt som möjligt.  Effektivitet kan förklaras lite enkelt som "graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning".

Självfallet är det ett ständigt pågående arbete att se över hur man nyttjar sina resurser och om man når de resultat man satt upp. Det kan handla om att det kommer ny teknik som underlättar eller gör saker mer effektivt och bättre, det kan handla om att reducera onödiga kostnader som inte har direkt återkoppling till verksamheten och de uppsatta målen, det kan handla om att ha en så optimal personalstruktur som möjligt som varken är under- eller över behövet. Det vill säga att hela tiden se över sin organisation så den arbetar på det mest effektiva sättet och inte slösar resurser (våra skattemedel) i onödan.

Socialdemokraterna har lagt ett förslag om att man ska modernisera och effektivisera statsförvaltningen. Det handlar om de statliga myndigheternas organisationer. Idag när de olika myndigheterna och förvaltningarnas anslag beslutas så är det ett stående krav att alla ska ha en procents kostnadseffektivisering. Allihopa. Utan att egentligen ta hänsyn till verksamheten.

Med andra ord kan det idag finnas myndigheter och förvaltningar som skulle kunna uppnå en större kostnadseffektivisering än 1 procent. Det är ett resursslöseri att inte optimera verksamheterna så att man enbart nyttjar de resurser förvaltningen kräver. Dessa resurser skulle med fördel kunna användas till andra saker,  exempelvis till fördel för skolan, sjukvården eller andra behövliga välfärdsreformer.

Därför vill Socialdemokraterna under en fyraårsperiod genomlysa de 20 största myndigheterna i Sverige för att se om de jobbar så effektivt som de kan göra.

Detta är inte så unikt. Det görs i flera länder. Bland annat i Danmark. Där har man tack vare dessa genomgångar effektiviserat verksamheter så 12 miljarder kronor frigjorts som möjliggör andra prioriterade satsningar.

Effektiviseringsvinster man skulle kunna tänka sig är bland annat genom att se över till exempel fastighetsförvaltningen på myndigheterna. Har man de lokaler man behöver? Kanske kan man samlokalisera mer? Billigare lokaler? Eller IT-system? Finns det onödiga mjukvara eller hårdvara som man kan effektivisera? Många myndigheter parallellkör flera olika mjukvarusystem. Här finns det stora kostnader att spara genom att gå igenom licenser och undersöka om det finns andra tekniska lösningar. Det kan handla om att effektivisera upphandlingssystem, minskade kostnader med energieffektivisering och så vidare.

Det är inget orimligt. Utan ganska så klokt. Med andra ord så blir det mer att man tar hänsyn till den enskilda verksamheten när man tittar på kostnadseffektiviseringen.

Detta har vissa mindre nogräknade debattörer på högersidan nu slagit fast på i den politiska debatten.
Kostnadseffektivisering har i deras retorik helt plötsligt förvandlats till att Socialdemokraterna nu vill "skära 10 miljarder i myndigheterna" och någon har till och med gjort en lista på hur många personer som ska sägas upp för att spara dessa tio miljarderna. Jag vet inte om det är obegåvning, obefintlig läsförståelse eller bara ett desperat skrämselskott men det är lite sorgligt att se.

Det hela byggs på att Magdalena Andersson som är Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson i samband med att Socialdemokraterna presenterade sitt förslag gjorde en intervju med SVT. I intervjun frågar reportern hur stora besparingar denna åtgärd skulle kunna ge och Andersson svarar med att hänvisa till just det danska exemplet. Hon säger:”Det återstår att se, men det vi har sett i Danmark när man har jobbat väldigt aktivt med effektiviseringar, ja då har det handlat om besparingar i tiomiljardersklassen.”

Reportern för SVT gör sedan detta till ett nyhetsinslag och gör själv en speakerröst som förklarar vad det hela handlar om. I den texten säger reportern: "Om Socialdemokraterna vinner valet är målet att kraftigt spara på de 20 största myndigheterna" och "Förhoppningen är att frigöra uppåt tio miljarder som ska hjälpa till att finansiera vallöften ...[..]"

Notera att citatet är en egen tolkning av Anderssons där hon hänvisar till hur det gått i Danmark. Inte heller har Socialdemokraterna i sitt förslag sagt att "kraftigt spara".

Men på något vis förvandlades detta till att Margareta Andersson skulle spara 10 miljarder. Sen gick det snabbt utför. Ordentligt utför.  Lite urklipp här nedan:

Enligt Niklas Gillström, moderat pressekreterare hos infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd så har nu kostnadseffektivisering förvandlats till nedskärningar. Baserat på.....honom själv?

Den moderata riksdagsledamoten tillika konspirationsteoretikern Lars Beckman har nu en sffra på 20.000 personer. Det är en siffra som med kirurgisk precision tagits fram direkt ur Lars huvud?

Anna-Karin Hatt. Centerpartist och IT- och energiminister har en säker källa (Jan Björklund) att det nu är förestående "massiva nedskärningar" i försvaret och högskolan.

Gustav Lundblad, kristdemokratisk politisk sekreterare i Skåne har fått en uppenbarelse att det nu rör sig om en jobbslakt. Och poliser ska få sparken. Och soldater. Pga twitters teckenbegränsning missade han nog att få med att samtliga söta kattungar i riket också kommer dö.
Debatten har totalt spårat ur. Det lustiga är egentligen hur högern här raljerar och ljuger om förslag som kan frigöra resurser genom att arbeta effektivare. Varför? Varför vill man inte göra en genomlysning? Varför vill man förslösa våra skattemedel? Får inte riktigt grepp om detta. Varje skattekrona vi kan använda så effektivt som möjligt bör vi väl ändå använda till detta?

Det är ju inte så att högern har levererat ett smörgåsbord av överflöd under sina snart 8 år vid makten. Skolan, arbetslösheten, ekonomin, miljön, försvaret.....alla verksamheter skulle må bra av förstärkning. Fler lärare, bättre arbetsmarknadspolitik, starkare ekonomi osv osv.

Men det är klart. Högern väljer ineffektiv myndighetsförvaltning istället...

Läs mer: S | SVT I | SVT II|

0

Underskott och skattesänkning?

87 miljarder. M i l j a r d e r. Det är det svenska budgetunderskottet för 2014. Det vill säga så mycket går Sverige back. Det betyder att underskottet i de offentliga finanserna nästa år är det största sedan överskottsmålet infördes 2000.

Ekonomistyrningsverket gör bedömningen att det inte finns utrymme för permanenta utgiftsökningar och att för att uppnå överskottsmålet på 1% så krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar.

Då väljer regeringen att sänka skatten ytterligare. 140 miljarder kronor har regeringen sänkt skatten med. Varje år.

Så eftersom Alliansen går fram med att sänka skatt är den enda och den viktigaste politiska prioriteringen man gör så ställer jag mig frågan; var ska man minska utgifterna? Är det skolan som det ska dras ner på? Urholka försäkringssystemen mer? Lägga ner försvaret helt? Strunta totalt i miljöarbetet? Låta infrastrukturen falla ihop totalt?